If you can only live of the memory of me So please stay in my past

Att sitta på bussen klockan ett för att åka hem
och veta att det är fyra dagar kvar
innan det är dags att kliva ur sitt skal och komma ut i verkligheten igen
är så otroligt skönt.

Det blir inte mindre skönt
när man tänker på att det bara är 15 dagar kvar
innan jag sitter på ett flygplan lång härifrån, långt från alla problem.
med någon som man tycker om så hemskt mycket

Det blir ännu skönare när man tänker på att man bara har
9 skoldagar kvar, dock ganska mycket inlämningar och prov
men det får jag försöka klara mig igenom ändå, klart jag klarar det.
jag måste klara det.


Håll ut, 15 dagar kvar!

Dagen har varit lite halvskum, eller vädret har iallafall varit lite halvskumt.
Från sol till regn till halvsol till spöregn till härligt solsken, faktiskt så mycket solsken att jag har en synlig, läs pytteliten, rand på bröstet efter en halv timmes solning på lindas balkong, till molnigt. sen kommer då dagens höjdpunkt, spöregn i tid med min hemfärd från stan, ja, jag vill bara säga att jag åkte moppe hem, och jaa, jag blev lite blöt. dock bara lite, eller inte.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0