Jag skriver rader i boken som alldeles för länge legat under sängen & samlat damm, räknar dagarna som är kvar & finner både panik & en känsla av lycka, jag struntar i att göra planer eftersom jag vet att de aldrig kommer att bli sanna, jag saknar min kära dator som för ett tag sedan tog sitt sista andetag & lämnade mig, jag har än en gång konverterat till de utan utväxt i halva håret, tog tummen ur & är nu mer blond igen.

Jag har slut på ord & orkar inte ens försöka le en kväll som den här.