jag ville aldrig att det skulle bli morgon

Efter mycket om & men, efter en vecka med alldeles för mycket, efter ett telefonsamtal där en vän sa "Malin, det har hänt en sak" som lämnade mig, tårögd i sängen där jag förövrigt spenderade hela den dagen, satte vi oss till sist på den där förbaskade vibrerande lilla saken & där satt vi, timme in & timme ut.



Efter en paus i Söderköping med en välförtjänt kababtallrik fortsatte vi vår roadtrip till lugnare vatten. Sedan skymtade vi vatten och öar & körde in på vår väg & vår parkeringsplats "vänstervikt & uppförbacke" & där låg vi! En fredag led mot sitt slut, men det gjorde inte oss ett dugg, det blev en kväll som mest gick åt till vinpimplande & "Så ska det låta" som kändes fruktansvärt vänligt.



En lördag som började med frukost på det nu välkända berget för oss båda med varm oboy & mackor som inte fick något smör, det räckte så, vad som helst hade varit perfekt! Det var en solig dag som krävde två flickor i varsin solstol, och där låg vi, ja med musik, sol & en fin vän, vad mer kan man begära?

Efter solnedgång & ett antal fisketurer & ett löfte om fiskpinnar gav vi upp & åkte tillbaka till det bruna huset uppe på berget för ännu en kväll med vinpimplande & mys.



Helgen led mot sitt slut & den lilla vibrerande lilla saken väntade på oss för att ta oss 10 mil hemåt, & där satte vi oss. Efter nackspärr, tår som krampade & rumpor som somnade kom vi äntligen fram till vårt pausställe, vi hade nämligen bokat en dejt med den (än så länge) tomma kanalen. En & en halv timme senare var vi hemma igen, med trötta ben & onda rumpor!



Det blev en helg som aldrig kommer glömmas, en helg som blev precis som vi ville & sa, med kilovis med godis, kedjerökning, fin mat, ted gärdestad, mängder av förslag hit & dit, skratt & sitta & glo i flera timmar, en helg utan krav, med min fina vän!

& inte minst, sammanfattningen, citatet som beskriver denna helg
LIVING THE DREAM!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0