mest av allt vill jag fly staden tillsammans med en fin vän & åka långt ifrån alla krav & tårar. Jag ställer mig själv frågan, hur lyckas jag alltid vara den som bryr sig & ältar allt framochtillbaka? men hittar inget vettigt svar utan ger upp & kryper långt under täcket & stoppar de rosa hörlurarna i öronen & blundar & drömmer mig bort, långt bort till det som inte går att uppleva, igen.
don't break my heart again,

0