och dom himmelska ben som jag ville förtära dom gick därifrån

men själv,själv låg jag tyst i min säng och så frälst av den farliga branten -
jag liksom föll över kanten

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0